Introduktion
Tanken är att detta inlägg ska ge en mycket översiktlig och förenklad bild av vetenskapen bakom produktionsmodellerna som diskuterats i tidigare inlägg. Produktionssystem som Holistic Intensive Grazing Management (HIGM) och "Polyface farm modellen" har som utgångspunkt ett naturligt ekosystem där markens levande organiska komponenter stimuleras till ökad produktion genom att tillföra solenergi i form av organiskt material. För att förstå hur detta fungerar måste vi först förklara hur marken fungerar som system.

Polyface farm - en översikt

I början av 2009 gjorde GFS ett studiebesök hos ett antal olika lokalproducenter runt om i världen. Vi har länge tänkt att det skulle bli en serie artiklar om hållbar matproduktion. Polyfacefarm i Virginia, USA, känd från Mikael Pollans "Omnivores Dilemma" är den första lokalproducenten i serien.

Polyface farm  tillämpar både gamla och nya idéer. Det holistiska arbetssättet, det vill säga att arbeta med en helhetsyn på produktionssystement snarare än med ett fokus på individuella produktionsgrenar, blir resurseffektivare och mer hållbart,  något som både ekologiska och konventionella producenter kan ta lärdom av. Polyface anser sig vara mer än ekologiska och har ett antal uttalade principer som de följer: 1) Öppenhet - vem som helst ska kunna besöka gården och kika in ladorna; 2) Gräs-baserat - all produktion utgår från .....

Är du intresserad av holistic management som bedrivs på Polyface farm och förespråkas av Allan Savory ? Nu finns en hemsida på FB för alla som är intresserade och vill lära sig mer. Kanske finns det  någon nära dig att samarbeta med. Kolla här http://www.facebook.com/pages/Holistiskt-betesbruk/245609682184417

Stadsnära jordbruk, samodling och andelsjordbruk i olika former är på frammarsch. Den pågående matrevolutionen har redan fått folk att börjar fundera på var maten kommer från och nu verkar det som fler vill ta del i produktionen själva. I en artikel i Jordbiten (3/2011) ges flera exempel: Tillsammansodlingen i Mölndal är en grupp människor som gått samman och arrenderat mark från en före detta handelsträdgård. Medlemmarna jobbar själva i odlingen och får då ta delar av skörden till husbehov, överskottet säljs för att täcka kostnaderna för odlingen. Konceptet, också känt som community supported agriculture, (CSA), har funnits i olika delar av världen sen 90-talet. Det har visat sig vara en både hållbar och konkurrenskraftig företagsmodell. I USA, ytterligheternas land, har CSA etablerat sig som ett alternativ till skräpråvarorna i snabbköpen, som synes av bilden nedan (varje grön triangel är en CSA). Vi på GFS hoppas att Sverige ska följa exemplet.

En annan modell är att konsumenterna ....

Stadsodling är när man utnyttjar annars oanvända ytor i stadsmiljö till att odla. I Göteborg har fastighetskontoret, fastighetsförvaltningen, Kvillebäckskonsortiet och Stadsjord inlett ett samarbete för just stadsodling. På en gammal rivningstomt vid Gustav Dahléngatan har en odling anlagts där både privatpersoner och företagare kan hyra in sig. Det rapporteras (jordbruksaktuellt 17, 2011) att även företag som blomsterbutiker och restauranger har börjat nyttja den här stadsodlingen för att skaffa sig råvaror.

Det är intressant att se hur tanken med ett hållbarare samhälle verkligen börjar slå rot, även bland "vanliga" människor. Det är väl inte långt kvar tills IKEA ska lansera odlingslådan Rune eller balkonglådan Maxi för alla som vill ha lite morötter och sallad på balkongen. Tricket som  konsument i det läget är att kräva en beskrivning av miljöbelastningen som sagda produkt skapar, annars kanske odlingslådan Rune ger betydligt värre påverkan än vanliga morötter i affären. Eller har vi  någon miljömedveten entreprenör där ute som vill börja tillverka produkter som gör det enklare för folk att odla själva? GFS hjälper gärna till med marknadsföringen.

I brist på närliggande stadsodling eller balkonglådor kanske ni får ägna er åt guerilla farming istället, Stadsodlingens extremsport. Här hittar ni ett ställe som inte används och odlar utan tillåtelse. Det kan naturligtvis innebära att ni gör intrång och bryter mot lagen, och se upp så ni planterar er potatis på en dioxin och bly anrikad industritomt. Guerilla farming är kanske inte något att rekommendera, adrenlinkickar till trots, men en liten blomma på någon i övrigt trist jordplätt kan man väl ändå odla upp.

Det verkar iaf expressen tro:

Men ovanligheten till trots framställs bonde som ett framtidsyrke och trendanalytikerna går i spinn när bonden kommer på tal. För lantbruk är det nya svarta. Bondeyrket är "kreddigare" än på länge, alltså det anses vara coolt och häftigt. Lantlivet står som en tydlig kontrast till livsstilen i städerna. I dag bor hälften av jordens befolkning i städer och om tjugo år har den siffran stigit till 60 procent...

http://www.expressen.se/nyheter/1.2583877/nu-trivs-vi-bast-i-oppna-landskap

För inte så länge sedan ansågs höjden av lyx och civilisation att man kunde gå in i en affär och köpa tomater eller jordgubbar mitt i vintern. Men, om man ska vara ärlig, hur goda är de råvarorna egentligen? Det är dags att återupptäcka lyxen av säsongsvaror, råvaror som man får när de är som allra mest mogna och goda. Eller produkter man väntat ett helt år på att de ska dyka upp igen. Till exempel kräftor, det fanns inget bättre än kräftor på kräftpremiären, men hur goda är de nu när de finns i varje frysdisk året runt? Folk serverar dem som förrätt i maj. Därför vill GFS slå ett slag för säsongsvarorna.

Nu är det höst, då har vi alla rotfrukter, äpplen, och kålsorter att se fram emot. Det är också jaktsäsong. Viltkött är ...

Nu är vi äntligen tillbaka. Ni kanske har märkt att hemsidan sett konstig ut och det saknades mycket av det innehåll vi hade tidigare. Efter att ha haft serverstrul i nästan två veckor så har vi nu flytta hela hemsidan till ett nytt webhotell som inte slarvar säkerhetskopieringen. Vi har jobbat hårt för att återskapa så mycket som möjligt men en del är borta för alltid. Bland annat måste våra medlemmar åter-registrera sig. Forumet är helt tomt så hjälp till att fylla på.

Nu tar vi nya tag och gör vårt bästa för att flytta lokalproducerat närmare er.

En ny intressant rapport "Klimatsmart jordbruk - stor- eller småskaligt" från Sveriges Lantbruks Universitet. När insatsmedel blir dyrare och mindre tillgängliga, exempelvis olja och konstgödsel, ställs nya krav på jordbruken. Det kommer att krävas bättre kretslopp för att tillgodose växtnäringsbehoven och det behövs smartare lösningar för att minska energiåtgången i jordbruket. Skalfördelarna kanske återfinns i den lägre delen av skalan snarare än i toppen.

Läs hela rapporten på http://schwartzstiftelse.se/data/klimatsmartochskala.pdf